GOODBYE ORIENTATION
Goodbye orientation i Truckee. The end of an era. Så många tankar som snurrar runt i mitt huvud.
Började med att dad dropped me of at Schrader's house. Gotta love that family. Innan Truckee så körde vi förbi en runda till omtalade Reno. Var som ett litet mini-Vegas.
Ville verkligen inte åka till Truckee. Hade en dålig magkänsla. Visste att det skulle bli dramatiskt.
Många AFS:are hade redan åkt hem av olika anledningar så vi var inte så många.
När jag såg Lucia blev jag så glad, har inte träffat henne på en vecka så hade verkligen saknat henne(det är en lång tid för att vara oss), sprang fram direkt och kramade henne och pratade.
Alla studenter fick säga hejdå till sina host families (förutom jag då) och det blev många tårar och kramar.
Sedan delades vi in i grupper. Lucia och jag blev inte i samma grupp, och vanligtvis brukar jag inte bry mig så mycket om sådant men eftersom det här var den sista dagen jag och Lucia hade tillsammans på väldigt länge så frågade vi om jag kunde byta grupp, och ledaren frågade varför och vi sa att det var för att det var vår sista dag ihop, och helt out of no where så börjar jag gråta? Gråter aldrig. Men jag och Lucia bara skrattade åt det för det va så himla random och såg så fake ut haha.Tyvärr sa ledaren nej "men kanske senare".
I våra grupper pratade vi om hur vi har ändrats detta året, råd vi skulle ge till framtida studenter, allt positivt och negativt och skrev ett brev till våra host families.
Tillslut fick vi vara i samma grupp och vi försökte helt enkelt njuta av sista stunden tillsammans till max.
Känner inte de andra studenterna i the silver and gold area team så väl för alla bodde så långt ifrån varandra, så jag och Lucia var främst med varandra.
Tillslut var det dags att lämna, och jag kan inte fatta att om fyra dagar är hon i sitt hem i Madrid och om 2 veckor är jag i Hovmantorp igen. Vet inte hur jag borde känna mig. Kan inte sätta ord på mina känslor. Har inte riktigt insett vad som håller på att hända.
Kommentarer
Trackback
