LYCKA
Måndag. Till en början en helt vanlig dag.
Tills helt plötsligt Karin, en annan tjej från AFS som är i samma situation som jag, skriver till mig och säger att jag inte längre finns med på AFS amerikanska sida (om man klickar på host a student och sen väljer land så har alltid jag, hon och en annan stått där, redo att väljas).
Jag vet att jag inte ska hoppas på för mycket. 'Hoping for the best but expecting the worst' är vad jag försöker tänka om det mesta med mitt utbytesår. Jag kanske inte har fått någon familj, kanske har jag bara fått en välkomstfamilj eller något liknande. Men jag ska inte försöka förvänta mig för mycket utan vänta på besked från AFS.
Men jag kan inte hålla mig. Gud vad glad jag blev!
Jag spammade sönder alla mina kompisar på facebook och jag var ensam hemma och ville bara skrika och krama någon och prata, men visste inte vad jag skulle göra, sen ringde min kompis mig och jag började lipa av lycka haha! Sen kom mamma och pappa hem och dem borde ju blivit helt mörbultade så som jag hoppade på dem haha.. efter det så satte jag på hög musik och dansade runt och sjöng här hemma i flera timmar haha, ni kanske tycker att jag överdriver men ni anar inte hur glad jag blev. Känns som en stor tyngd har lyfts från en.
Tills helt plötsligt Karin, en annan tjej från AFS som är i samma situation som jag, skriver till mig och säger att jag inte längre finns med på AFS amerikanska sida (om man klickar på host a student och sen väljer land så har alltid jag, hon och en annan stått där, redo att väljas).
Jag vet att jag inte ska hoppas på för mycket. 'Hoping for the best but expecting the worst' är vad jag försöker tänka om det mesta med mitt utbytesår. Jag kanske inte har fått någon familj, kanske har jag bara fått en välkomstfamilj eller något liknande. Men jag ska inte försöka förvänta mig för mycket utan vänta på besked från AFS.
Men jag kan inte hålla mig. Gud vad glad jag blev!
Jag spammade sönder alla mina kompisar på facebook och jag var ensam hemma och ville bara skrika och krama någon och prata, men visste inte vad jag skulle göra, sen ringde min kompis mig och jag började lipa av lycka haha! Sen kom mamma och pappa hem och dem borde ju blivit helt mörbultade så som jag hoppade på dem haha.. efter det så satte jag på hög musik och dansade runt och sjöng här hemma i flera timmar haha, ni kanske tycker att jag överdriver men ni anar inte hur glad jag blev. Känns som en stor tyngd har lyfts från en.
Kommer antagligen inte kunna somna inatt. Men den här gången av rätt anledning.
Gammal bild, Malta 2010 :)
Kommentarer
Postat av: Cecilia ♡♡♡
Kul!!!
Svar:
Klara Strand
Postat av: Sofia
Åh vad glad jag blir för din skull!
Svar:
Klara Strand
Trackback
